Det viktigaste i korthet
- Kostnaden för att göra en webbplats tillgänglig avgörs främst av antalet brister, hur webbplatsen är byggd och om arbetet görs från början eller i efterhand.
- Enligt W3C är det nästan alltid betydligt enklare och billigare att bygga in tillgänglighet från början än att rätta en befintlig webbplats som ett separat projekt.
- Utredningen bakom tillgänglighetslagen (SOU 2021:44) beräknade investeringskostnaden för alla berörda aktörer i Sverige till cirka 10 miljarder kronor och de löpande kostnaderna till cirka 1 miljard kronor per år.
- Att låta bli kan också kosta: enligt tillgänglighetslagen kan en sanktionsavgift bli mellan 10 000 och 10 000 000 kronor.
- En realistisk budget täcker granskning, åtgärder i kod och mallar, innehåll och dokument, manuell testning och löpande uppföljning.
Vad avgör vad det kostar att göra en webbplats tillgänglig?
Tre saker avgör mest: hur många och hur allvarliga brister webbplatsen har, hur den är byggd och hur mycket innehåll och hur många flöden som ska fungera för alla.
Hur webbplatsen är byggd spelar större roll än många tror. Om sidorna bygger på gemensamma mallar och komponenter i ett publiceringssystem räcker det ofta att rätta en mall för att felet ska försvinna på hundratals sidor. W3C påpekar att en stor webbplats med mallar därför ibland är billigare att rätta än en liten webbplats där varje sida är byggd för sig.
Dyrast brukar egenutvecklade flöden vara, till exempel en kassa, en bokning, en ansökan om lägenhet eller en felanmälan i en hyresgästportal. Där sitter ofta de fel som stoppar användare helt, som formulär utan etiketter eller knappar som inte går att nå med tangentbord.
Så här fördelar sig kostnaderna i ett typiskt tillgänglighetsarbete:
| Kostnadspost | Vad det gäller | Vad som driver kostnaden |
|---|---|---|
| Kartläggning | Automatisk och manuell granskning mot WCAG | Antal mallar, flöden och tjänster som ska granskas |
| Åtgärder i kod | Utvecklartid för att rätta mallar och komponenter | Antal unika mallar, egenutvecklade delar och hur gammal koden är |
| Innehåll | Alt-texter, rubriker, länktexter och klarspråk | Mängden innehåll och antalet redaktörer |
| Dokument | PDF- och Word-filer som ska finnas kvar | Antal dokument och om de kan ersättas med webbsidor |
| Video och ljud | Undertexter och andra alternativ | Mängden inspelat material |
| Tredjepartstjänster | Bokning, betalning, chatt och kartor | Leverantörens egen tillgänglighet och era avtal |
| Löpande uppföljning | Återkommande granskning och utbildning | Hur ofta ni publicerar och ändrar webbplatsen |
Varför är det billigare att bygga in tillgänglighet från början?
Det är billigare eftersom det kostar mindre att bygga rätt än att bygga om. W3C skriver i sitt underlag om affärsnyttan med tillgänglighet att det nästan alltid är betydligt enklare, billigare och mer effektivt att ta med tillgänglighet från början än att förbättra en befintlig webbplats senare i ett separat projekt.
Förklaringen är enkel. När tillgänglighet finns med i designsystemet, i kraven och i testerna fångas felen innan de sprids till varje sida. När samma fel ska hittas och rättas i efterhand går det åt mer arbetstid, och ibland måste delar av webbplatsen byggas om. Enligt W3C ger tillgänglighet ofta en försumbar extra kostnad per projekt när organisationen väl har kunskapen och rutinerna på plats.
Planerar ni en ny webbplats eller en ny kundportal de närmaste åren? Ställ då krav på tillgänglighet enligt EN 301 549 redan i upphandlingen, så slipper ni betala två gånger.
Hur stora är kostnaderna enligt utredningen bakom tillgänglighetslagen?
Utredningen som låg till grund för tillgänglighetslagen, SOU 2021:44, beräknade investeringskostnaderna till cirka 10 miljarder kronor och de löpande kostnaderna till cirka 1 miljard kronor per år.
Siffrorna gäller alla berörda aktörer i Sverige tillsammans, till exempel banker, e-handel, teleoperatörer och tillverkare av produkter. De säger alltså inget om vad just er webbplats kostar. Men de visar att lagstiftaren räknade med att tillgänglighet kräver en verklig investering, och att det inte är en engångskostnad utan något som behöver underhållas.
Mikroföretag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning på högst 2 miljoner euro är undantagna från lagens krav på tjänster, men inte på produkter.
Vad kostar det att inte göra något?
Enligt tillgänglighetslagen (2023:254) kan en sanktionsavgift bli lägst 10 000 kronor och högst 10 000 000 kronor. Beloppet bestäms utifrån hur allvarlig och omfattande överträdelsen är, och i ringa fall ska ingen avgift tas ut.
DOS-lagen (2018:1937) gäller offentlig sektor och vissa offentligt finansierade privata verksamheter, som friskolor. Där försöker tillsynsmyndigheten Digg först få bristerna rättade genom påpekanden. Om det inte räcker kan Digg förelägga verksamheten att åtgärda bristerna, och ett nytt föreläggande om samma sak kan förenas med vite.
Den största kostnaden är ändå ofta den som inte syns i någon faktura: besökare som inte kan boka, betala, söka bostad eller felanmäla. Behovet är stort. I PTS rapport Så tillgängliga är svenska webbplatser (2026), där 576 webbplatser testades automatiskt, saknade knappt var femte offentlig webbplats automatiskt upptäckta brister, och i privat sektor var andelen lägre.
Kan vi slippa kraven för att det blir för dyrt?
Bara i undantagsfall, och ni måste kunna visa hur ni har gjort bedömningen.
- Tillgänglighetslagen: ett krav gäller inte om det medför en oproportionerligt stor börda för företaget. Bedömningen ska dokumenteras och sparas, och tillsynsmyndigheten ska informeras när ni åberopar undantaget.
- DOS-lagen: en offentlig aktör behöver inte uppfylla kraven om det är oskäligt betungande. Bedömningen ska väga in verksamhetens storlek och resurser samt de beräknade kostnaderna och nyttan för verksamheten mot nyttan för personer med funktionsnedsättning. Den ska också redovisas i tillgänglighetsredogörelsen.
Undantagen är snäva och gäller enskilda krav, inte hela webbplatsen. Om ni överväger att använda dem är en juridisk bedömning en bra investering. Selma erbjuder en juridisk helhetsbedömning enligt tillgänglighetslagen som visar vilka krav som gäller just er.
Hur tar vi fram en budget för tillgänglighet?
Ni tar fram en budget genom att först ta reda på läget och sedan räkna på mallar och flöden i stället för enskilda sidor. Så här brukar Selma, en nordisk leverantör av digital tillgänglighet med över 250 kunder, lägga upp arbetet tillsammans med företag, kommunala bolag och fastighetsbolag:
- Kartlägg läget. Med en gratis skanning ser ni på några sekunder hur en sida står sig mot WCAG 2.1 AA. Börja med startsidan och de viktigaste flödena.
- Räkna mallar, inte sidor. Gruppera felen efter mall och komponent. Ett fel i sidhuvudet syns på varje sida men rättas på ett ställe.
- Prioritera flödena som stoppar användare. Kassa, bokning, kontaktformulär, bostadsansökan och felanmälan går först, eftersom fel där hindrar människor helt.
- Lägg till manuell granskning. Enligt W3C kan inget verktyg ensamt avgöra om en webbplats är tillgänglig, och vissa kontroller kräver mänsklig bedömning. Selma Tjänster gör expertgranskningar och användartester med personer som använder skärmläsare.
- Budgetera för löpande uppföljning. Nya sidor och nya funktioner kan ge nya fel. Selma Bevakning granskar hela domänen mot WCAG 2.2 AA varje månad och när ni behöver det, och ger en kodåtgärd för varje fel.
Många frågar också om en tillgänglighetsmeny kan ersätta arbetet. Selma Widget låter besökare anpassa text, kontrast och rörelse, och kan vara ett bra komplement. Men den ersätter inte att bristerna rättas i koden, så räkna inte med den som hela lösningen.
Se vad er webbplats behöver
Gör en gratis skanning och få en första bild av läget på några sekunder, innan ni sätter budget. Vill ni ha hjälp att räkna på hela webbplatsen? Boka ett möte med oss på Selma.
Källor
- Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet – Riksdagen
- Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service – Riksdagen
- SOU 2021:44 Tillgänglighetsdirektivet – Riksdagen
- Prop. 2022/23:42 Genomförande av tillgänglighetsdirektivet – Riksdagen
- Så tillgängliga är svenska webbplatser, PTS-ER-2026:7 – PTS
- Financial Factors in Developing a Web Accessibility Business Case – W3C WAI
- Selecting Web Accessibility Evaluation Tools – W3C WAI
Vanliga frågor
- Vad kostar en tillgänglighetsgranskning?
- Det beror på omfattningen. En automatisk granskning av en enskild sida kan göras gratis på några sekunder, medan en manuell expertgranskning av hela flöden tar längre tid och kostar mer. Be om en offert som utgår från antalet mallar och flöden, inte bara antalet sidor.
- Är det billigare att bygga en ny webbplats än att rätta den gamla?
- Ibland. Om ni ändå planerar en ny webbplats är det enligt W3C nästan alltid billigare att bygga in tillgänglighet från början. Bygger den befintliga webbplatsen på mallar kan det däremot räcka att rätta mallarna.
- Räcker det att köpa en tillgänglighetswidget?
- Nej. En widget kan göra det lättare för besökare att anpassa sidan, men bristerna i koden behöver fortfarande rättas. Se widgeten som ett komplement till granskning och åtgärder.
- Hur stor kan sanktionsavgiften bli enligt tillgänglighetslagen?
- Sanktionsavgiften kan bli mellan 10 000 och 10 000 000 kronor och bestäms utifrån hur allvarlig och omfattande överträdelsen är. I ringa fall ska ingen avgift tas ut.
- Slipper små företag kraven?
- Mikroföretag med färre än tio anställda och högst 2 miljoner euro i årsomsättning eller balansomslutning är undantagna från tillgänglighetslagens krav på tjänster, men inte på produkter. Större kunder och samarbetspartner kan ändå ställa krav på tillgänglighet i sina avtal.
- Vad kostar tillgänglighet löpande?
- De löpande kostnaderna handlar om uppföljning, utbildning och att nytt innehåll blir tillgängligt. Enligt W3C blir den extra kostnaden per projekt ofta liten när kunskapen och rutinerna väl finns på plats.