Hoppa till innehållet
Selma

Regelverk · Norge

Vilka lagar om digital tillgänglighet gäller i Norge?

I Norge gäller likestillings- og diskrimineringsloven. Den kräver att både privata och offentliga verksamheters webblösningar är universellt utformade, och sedan den 1 januari 2021 gäller det alla lösningar, även äldre. Norge är inte med i EU, och EU:s tillgänglighetsdirektiv (EAA) gäller inte där än.

Senast granskad

Lagarna i korthet

En lag och en föreskrift, som gäller både privat och offentlig sektor.

  • Lov om likestilling og forbud mot diskriminering (likestillings- og diskrimineringsloven)

    Lag av den 16 juni 2017 nr 51. Kravet på universell utformning av IKT står i § 18.

    Gäller
    Privata och offentliga verksamheters huvudlösningar för IKT som riktar sig till användare
    Sedan
    Nya lösningar 1 juli 2014, alla lösningar 1 januari 2021
    Tillsyn
    Digitaliseringsdirektoratet, genom Tilsynet for universell utforming av ikt (Uu-tilsynet)
  • Forskrift om universell utforming av informasjons- og kommunikasjonsteknologiske (IKT)-løsninger

    Föreskrift av den 21 juni 2013 nr 732. Anger vilka lösningar som omfattas och vilken standard som gäller.

    Gäller
    Webblösningar, digitala läromedel och självbetjäningsautomater
    Sedan
    1 juli 2013
    Tillsyn
    Digitaliseringsdirektoratet, genom Uu-tilsynet

Vem omfattas i Norge?

Kravet gäller de IKT-lösningar som en verksamhet använder för att informera och erbjuda sina tjänster till användare. Till skillnad från EU-ländernas lagar gör den norska lagen ingen skillnad på om kunderna är konsumenter eller företag.

  • Reglerna gäller både privata och offentliga verksamheter, och även föreningar och organisationer.
  • Det finns inget undantag för små företag. Enligt Uu-tilsynet gäller reglerna oavsett antal anställda, omsättning och organisationsform.
  • Reglerna gäller även när kunderna är andra företag, och även om webbplatsen kräver inloggning.
  • Kraven gäller webblösningar och självbetjäningsautomater. Enligt Uu-tilsynet omfattas också appar som kräver nätåtkomst.
  • IKT-lösningar som används i arbetet omfattas inte, om inte annat framgår av föreskriften.
  • Skyldigheten gäller inte om den innebär en oproportionerligt stor börda. Digitaliseringsdirektoratet kan efter ansökan ge dispens från krav och tidsfrister.
  • Verksamheten ansvarar själv för att reglerna följs, även när den använder en tredje parts tjänster.

Vad kräver lagen?

Föreskriften pekar ut en standard, och den är olika för privat och offentlig sektor.

  • Privata verksamheters webblösningar ska minst följa WCAG 2.0 på nivå A och AA, med undantag för kriterierna 1.2.3, 1.2.4 och 1.2.5. Det är 35 framgångskriterier.
  • Offentliga verksamheter uppfyller kravet genom att följa standarden EN 301 549, och ska publicera en tillgänglighetsredogörelse, på norska tilgjengelighetserklæring.
  • Privata verksamheter är inte skyldiga att ha en tillgänglighetsredogörelse.
  • Verksamheten ska kunna dokumentera att kraven följs.

Tillsyn och sanktioner i Norge

Digitaliseringsdirektoratet har tillsynen, genom Tilsynet for universell utforming av ikt (Uu-tilsynet). Brott mot kravet på universell utformning räknas enligt lagen som diskriminering.

  • Tillsynet kan förelägga en verksamhet att rätta bristerna.
  • Rättas inte bristerna i tid kan tillsynet besluta om vite, på norska tvangsmulkt, som löper per dag.
  • Lagen anger inget belopp. I beslut som Uu-tilsynet har offentliggjort har vitet legat mellan 15 000 och 150 000 norska kronor per dag.
  • Uu-tilsynet har kontrollerat 93 lösningar under 2015–2026 och hittat regelbrott i 98 procent av dem. För 22 lösningar beslutade tillsynet om vite, och i två fall började vitet löpa.
  • Enskilda klagar inte till tillsynet. Likestillings- og diskrimineringsombudet ger råd och vägledning, och Diskrimineringsnemnda prövar klagomål.

Säljer ni till Norge från ett annat land?

Uu-tilsynet ser till vem lösningen riktar sig till: reglerna gäller en webbplats som riktar sig till invånare eller kunder i Norge. Toppdomänen spelar ingen roll, och inte heller att servern står utomlands. Tänk på två skillnader mot Sverige: i Norge finns inget undantag för små företag, och reglerna gäller även när kunderna är företag. Vad som avgör om en webbplats riktar sig till Norge, och hur tillsynen går till mot ett företag utan norsk enhet, framgår inte av lagen eller av tillsynets vägledning. Norska företag som säljer till EU-länder ska enligt Uu-tilsynet följa EAA-kraven i de länderna.

Så hjälper Selma

Det här gör ni nu

  1. 1. Testa er domän

    Den kostnadsfria skanningen visar var er domän brister mot WCAG 2.2 AA och vad som ska rättas först.

    Läs om Insikt
  2. 2. Åtgärda bristerna i koden

    Selmas experter granskar manuellt, hjälper era utvecklare att rätta felen och ger juridiskt stöd.

    Läs om Tjänster
  3. 3. Håll domänen tillgänglig

    Nya sidor och releaser ger nya brister. Bevakning granskar hela er domän löpande mot WCAG 2.2 AA, och utvecklarna får en kodåtgärd för varje fel.

    Läs om Bevakning

Vanliga frågor om tillgänglighetslagarna i Norge

Gäller EU:s tillgänglighetsdirektiv (EAA) i Norge?
Inte än. Enligt Uu-tilsynet är EAA inte intaget i EES-avtalet och därför inte heller genomfört i norsk rätt, och det är oklart när det sker. EU:s webbtillgänglighetsdirektiv är däremot en del av norsk rätt, men de nya kraven därifrån gäller bara offentlig sektor.
Är små företag undantagna i Norge?
Nej. Enligt Uu-tilsynet gäller reglerna oavsett hur många anställda verksamheten har och vilken omsättning eller organisationsform den har.
Vilken standard gäller för privata företag i Norge?
WCAG 2.0 på nivå A och AA, med undantag för kriterierna 1.2.3, 1.2.4 och 1.2.5. Det är 35 framgångskriterier. Offentlig sektor följer standarden EN 301 549.
Vad händer om en webbplats inte följer kraven i Norge?
Uu-tilsynet kan förelägga verksamheten att rätta bristerna. Rättas de inte i tid kan tillsynet besluta om vite som löper per dag. I offentliggjorda beslut har vitet legat mellan 15 000 och 150 000 norska kronor per dag.
Måste ett privat företag i Norge ha en tillgänglighetsredogörelse?
Nej. Enligt Uu-tilsynet är privata verksamheter inte skyldiga att ha en tillgänglighetsredogörelse. Kravet gäller offentlig sektor.

Informationen är en sammanfattning av norsk lagtext och Uu-tilsynets vägledning, inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuell information hos Uu-tilsynet.

Källor

Säljer ni till norska kunder?

Testa er domän gratis och få en rapport direkt till inkorgen. Eller boka ett möte, så går vi igenom vad som gäller för er.